Arkiv

En hjärna på paus

Kan inte skriva många rader idag. Inte några intelligenta eller faktaspäckade formuleringar (kanske jag aldrig gör å andra sidan 😉 )

Min hjärna är satt på paus. Fungerer icke! Väntar på laddning. Tills dess går den på felsäkert läge.

De flesta funktioner är nedstängda. Endast de basala livsnödvändiga fungerar. Autopiloten får jobba.

Det där med att leva i medvetenhet och närvaro blir svårare. Det är svårt att se saker klart genom bubblan jag befinner mig i.

Försöker så gott jag kan. Andas i närvaro när jag kommer på mig. Försöker att förhindra att andra ska få lida för att jag är så trött, att kroppen skriker av smärta och allergin dessutom håller ett hårt grepp om mig. Försöker att inte sura, fräsa och gnälla. Försöker förstå och hinna mota mina reaktioner, som mest beror på min fysiska status och inte på att omgivningen är ovanligt jobbig just nu.

Ska nog snart sova, om det är möjligt. Kanske först lite Mindfulness i lurarna så att jag somnar harmoniskt.

Chansen finns ju för en bättre dag imorgon.

Kram mina vänner❤❤❤

Annonser

Brott och straff

Min dag igår var som sagt hektisk. Pga sjukdom hos mina barn under flera veckors tid, så hopade sig nu uppskjutna utvecklingssamtal, behov av hårklippning och nya skor.

Idag får jag böta. Hårt. Migränen ligger som en smärtsam järnstav genom huvudet, balansen är dålig, synen likaså. Kväljningar kommer och går.

Jag har en neurologisk ögonmigrän. Vanliga tabletter hjälper föga, enbart mot den sekundära muskelspänningen i nacke och axlar. Sumatriptanet tar iaf bort toppen av eländet.

Bäst är att ligga tyst och mörkt och stilla. Andas. Fokusera på att andas. Andas som en delfin eller val. Använda mitt imaginära blåshål på huvudet att andas ut smärtan ur min kropp.

Får nog vänta tills imorgon innan jag läser alla underbara bloggar jag lärt känna. Har svårt att fokusera.

Hoppas orka se schlager-spektaklet ikväll. Det finns ett underhållningsvärde i det tycker jag. Även om musiken sällan är sådan musik jag skulle lyssna på i vanliga fall. Men Loreen är det bästa vi skickat på mången år och dag. Hoppas att hon håller fokus. Kan släppa allt stoj och alla som vill ha en del av henne, eller ge ”välmenande” råd. Slappna av, vara i Nuet och njuta av stunden – i eufori. Go Loreen!

Kram mina vänner❤❤❤

Tidseffektiv med Mindfulness

En stor vinst med att vara Mindful är att man blir mer tidseffektiv. Man hinner mer och du sparar på din energi.

När man är stressad och har mycket att göra så hopar sig ”måstena” i vår hjärna. Det drar igång stresshormonerna i kroppen (se fliken stress och lugn och ro) och får oss att glömma saker och tider, gör det svårt att prioritera. Dessutom kanske vi får huvudvärk och yrsel som ytterligare försämrar vår koncentration och fokus.

I detta läge kanske du har lite svårt att hålla fokus på vad dina medmänniskor säger till dig, och ännu svårare att i efterhand minnas vad ni sa och bestämde. Du är fysiskt närvarande men inte mentalt.

På morgonen när du ska förbereda dig för dagen kanske du får springa fram och tillbaka och hämta saker. När du väl är på jobbet minns du att du glömt barnets instrument till musiklektionen, och var lade du telefonen nu igen?!

Genom att träna Mindfulness så tränar vi upp vår förmåga till medveten närvaro. Att verkligen vara mentalt närvarande i det du gör, i samtal och handling. Personerna du pratar med känner sig uppmärksammade och sedda och blir glada till mods.
Du minns era överenskommelser och slipper ringa och fråga. Du har koll på vart du ska och vad du ska ha med dig. Slipper leta och åka flera turer fram och tillbaka. Slipper belasta din hjärna med grubblerier och funderingar på vad ni sa och vad ni menade eller när nästa utflykt var och vad barnet skulle ha med sig.

När man är Mindful slipper man också älta och återuppleva ledsna och dåliga minnen om och om igen. Genom att lära sig acceptera det som hänt som fakta besparar oss mycket energi. Därmed menar jag inte att vi inte får vara ledsna, tvärtom. Vi ska erkänna inför oss själva när vi är ledsna och tyngda. Känna på de känslorna, låta dem få finnas där, kanske gråta ut. Mycket spänningar i kroppen kan bero på inte färdigtänkta tankar och ogråten gråt. Det man ska undvika är väl snarast dessa frågor om ”varför just jag” eller ”jag önskar det vore annorlunda”, eftersom dessa inte lönar något till, utan snärjer in oss i vemod och bitterhet.

Det bästa sättet att träna upp sin tidseffektivitet är att se till att ha kontakt med andningsankaret så ofta så möjligt. Att ha den med sig i parallell uppmärksamhet när man samtalar, kör bil och äter frukost. (se andningsankare och Fokusövningar i fliken övningar)
Då har du medvetenheten med dig och den mentala närvaron och fokusen på andningen skingrar dessa stress-tankar som annars kan förvirra.

Att öva meditation och se på sina tankar och känslor och bearbeta problematiska situationer är en god källa till att stilla bruset av tankar och känslor som samlats i den ”mentala containern”. Skapar oss ett lugn som gör oss mer effektiva, och bättre på att prioritera.

Så det finns många skäl att träna Mindfulness, och att bli tidseffektiv är ett av dem! Ha en skön dag mina vänner❤❤❤

Tystnad och brus

Tystnad. Kan vara väldigt härlig. Efterlängtad. Kan vara så påtaglig så man hör den…. Kan vara skrämmande. Kan visa på ensamhet.

Tystnad kan låta så olika, fast den är tyst….

För mig är tystnad en bristvara. Därmed värderar jag den högt, utbud och efterfrågan ni vet.

Jag omges så gott som alltid av en hord barn som behöver hjälp, assistans, medling och en varm famn. Dessa underbara troll har en benägenhet att låta och att skapa ljud; skratt, skrik, sång, eviga frågor, tv-apparater, spel-blipp, leksaker som råmar och tutar….

Min längtan efter tystnad kan tidvis vara stor. Till saken hör att jag alltid uppskattat tystnad. Inte för att jag är lågmäld och tyst precis, snarare tvärtom! Men i kontrast till min sociala pratsamma person har jag behövt vilan i tystnaden.

Som barn var jag dagbarn hos min farmor. Vi bakade, läste böcker, löste korsord och promenerade. Ofta glatt tjattrandes, men lika ofta i tystnad.
Hemma satt jag oftast i mitt flickrum och läste. Min syster diggade musik på hög volym när hon var hemma. Men inte jag. Jag diggade tystnad.

Omställningen till att få småbarn var stor. Inte pga av det vårdande och uppfostrande. Det gick fint. Men pga alla ljud. Jag blev stressad. Det var aldrig tyst! Jag blev arg…skrek. Skämdes. Fick ångest.

Jag har fått inse att jag har svårt med ljud. Har fått förlika mig med att jag behöver lugn och tystnad. Idag när jag vet och accepterar det så går det mycket bättre. Jag känner när irritationen över ljuden smyger sig på. Kan reflektera över dem. Blir inte arg….oftast. Tänker att jag beundrar de som är lärare och förskolelärare. De som klarar ljud hela dagarna, står med tryggt tålamod mitt i sorlet och lugnt tillrättavisar. Vilka superhjältar! All min beundran ska ni ha.

Genom att träna Mindfulness och meditation kring ljud har jag ökat mitt tålamod, förstår bättre min stress kring ljud. Blivit sams med vissa ljud, kan tom se det vackra i vissa av dem. Gjort framsteg. Det är skönt. Det spar på mina krafter.

Idag hoppas jag få en stund i tystnad och meditation för mig själv. Då kan jag njuta mer av att umgås med alla mina troll i veckan som kommer.

Kram på er❤❤❤

Kroppens signaler

Att lyssna till kroppens signaler. Det är viktigt. Rent av nödvändigt för överlevnaden.

I ett samhälle där allt ska gå fort och stressen är status är det tyvärr så att det här med att ”lyssna på kroppen” hamnat i skymundan. Att ”känna efter” är ett tecken på vekhet och karaktärslöshet. Att kunna stå över smärta och hungerskänslor är ett bevis på kontroll i den här världen. Kontroll – det är status det. Kontroll på hemmet, tiden, ekonomin och kroppen – det har den framgångsrike….eller?

Som sjukgymnast i primärvården (vårdcentral) kunde jag se att allt fler sökande var akademiker och mellanchefer i yngre medelåldern, ofta kvinnor. De sökte ofta för nackont, huvudvärk, yrsel och ömma axlar.

I anamnesen kunde ofta ses att de jobbade mycket, ofta med dåligt samvete för barnen, sprang eller gymmade, skötte en fin trädgård och ett vackert hem, hjälpte mormor att städa och handla….och så läste de lite vid sidan av också.

Och nu mådde de inte riktigt bra, och ville ha snabb hjälp. Helst inte på kontorstid och inte för tidsödande tack.

Hmmm. Trolla kunde jag oftast inte. Faktiskt. Men, jag gjorde alltid ett stort fysiskt status så jag hade bra koll på läget. Sedan förklarade jag vad jag funnit och vad tänkbara orsaker kunde vara. Ofta stress. Kände patienten igen sig i beskrivningen? Ja, ofta ofta, blev de först lite tysta och kunde sedan konstatera att förklaringen träffade rakt in i deras verklighet. Det som sinnet inte velat förstå hade kroppen allt högre skrikit till dem!! ”Jag mäktar inte med – bromsa!”

Men de hade inte lyssnat till kroppens signaler. De hade bitit ihop, kämpat och
presterat lite till. Bitit ihop ja, bokstavligen. Nattetid bet många ihop käken hårt av all spänning. Sakta kom smärta i nacke, käke och tinning. Huvudvärken började bråka med dem allt oftare. Ibland sprack tom tänderna…

Kamp- och flyktsystemet i deras kroppar stod aktiverat dygnet runt. Stresshormonerna susade i kroppen, och ibland i öronen också. Skapade yrsel och tinnitus av spända muskler i nacken som klämde åt syresättningen till hjärnan. Blodtrycket steg och kolesterolvärdena skenade.

Jag började alltid med att förklara kamp- och flyktsystemet och hur man kan balansera detta med vila och återhämtning. Vad som var bevisat i forskning och vad som fungerar.

Här blev Mindfulness mitt allra mest kraftfulla verktyg. För Mindfulness lär oss att lyssna på kroppen, höra när den ropar. Lär oss stilla bruset i hjärnan som står på dygnet runt som en gammal radio som inte går att stänga av. Den lär oss att acceptera oss själva som vi är, för vad vi är. Lär oss att prestationen kan vara stimulerande men inte livsviktig. Lär oss att se saker klarare, prioritera i livet och ta beslut som är bra för oss. Lär oss vara Närvarande i Nuet, i oss själva och i uppgiften. Bli effektiva, avslappnade och empatiska med både oss själva och andra.

Inte undra på att Mindfulness växer i världen idag. I en värld där hjulen snurrar fort behövs en balanserande motpol. För många heter den Mindfulness.

Så lyssna på kroppen mina vänner, den är klok. Stilla bruset i hjärnan. Slappna av men var aktiv i hjärna och kropp. Då kommer välmåendet. Då är vi rustade.

Kram❤❤❤

Provocera och låta sig provoceras

Att provocera…och låta sig provoceras. Det är på min tankebana idag.

Läser många fina bloggar, deltar i sidor på Facebook, ser vad vänner skriver på just Facebook och även hör i samtal om just detta provocerande.

I stort sett allt kan provocera. Det kan vara att man är ”för glad”, ”för hurtig” och FÖR ”energisk”. Tänker på Pernilla Wahlgren t ex, jösses så många som blir provocerade av henne!

Så kan man vara ”för gnällig”, ”för sur”, och alldeles för misslyckad…

Inte heller får man vara ”för rik”, det sticker i ögonen på folk heter det. Inte sticka ut för mycket. Inte ha för exklusiv bil till jobbet, eller alldeles för dyra kläder. I skolan ska barnen helst inte ha för dyr mobil, det sticker också i ögonen. Hm.

Men du får för Guds skull inte vara för fattig heller, inte ha råd med bil eller de där kläderna och nån semester. Det blir ju jobbigt ju. Provocerande helt enkelt. Människan är säkert bara lat.

Du får inte säga att du är bra, slå dig för bröstet, tala om att Du kan minsann och Snygg är du också. Du är helnöjd med dig själv. Jisses, har människan ingen insikt? Är det nåt fel på henne eller?

Varför provoceras vi av så mycket? Måste alla vara LAGOM? Lagom glad och hurtig, men visa att det finns dåliga dagar, ha lite fina saker men gärna vara ekonomisk och tycka att man duger men samtidigt banta lite och läsa lite självutvecklingsböcker..?!

Kan inte människor helt enkelt få vara som de är? Dryga? Rika? Fattiga? Hurtiga? Slöa? Ganska charmigt med skillnader tycker jag. Härligt med människor som säger vad de tycker. Men, ett stort men, helst utan att såra andra. Var och en får gärna vara som de vill, om de mår bra av det, så länge inte det innebär att någon annan far illa.
För den där brutala ärligheten är inte så charmig tycker jag, tillför inte så mycket. De vill nog provocera…

Jag upplever också att ju bättre vi mår själva, ju mindre lättprovocerade är vi. Ju mer stabila i vår egen person, vem vi är och på det klara med vad som är viktigt i livet för mig, ju lättare har vi att acceptera andras val även om de skiljer sig markant från vårt eget.

Mindfulness hjälper här tycker jag. Påminner oss om att ta bort värderandet, etiketterandet och analyserandet. Hjälper oss att se saker rätt och slätt som det är, se människor så som de är. Utan att värdera dem, eller låta oss provoceras.

Så låt oss blomma! Låt oss vara löjligt glada, riktigt ättikssura och rika, fattiga och hurtiga!

Kram mina vänner ❤❤❤

Andningsövning och Lycka

Att må bra. Att känna Lycka. Vad är det?

Olika saker för olika människor tror jag. Lyckan är unik för varje unik människa.

Jag tror också att Lyckan finns här alltid. Om vi vill se den. Orkar gripa tag i den. Ser det stora i det lilla.

Sällan kommer lyckan i stora sjok. När barnen fötts, då har jag upplevt långa stycken av lycka. Då man känt sig unik. Överväldigad av undret man får uppleva. Överrumplad av kärleken som väller fram. Så småningom övergår även livet med det lilla barnet i en vardag.

Det är i den där vardagen som ofta benämns som ”grå”, som den större delen av Lyckan faktiskt finns.

För mig finns den i blommor, solen, maten, barnen och därinne i lugnet i mig. Ofta upptäcker jag den och njuter av den de sekunder eller minuter som den stannar hos mig. Som nyss när jag satt med solen i ansiktet och lyssnade till den Lilla Damens snusande sömntunga andetag. Pirret och värmen i bröstet kommer. Ansiktet spricker upp i ett leende och jag tar ett djupt andetag. Lycka!

Ibland missar jag den. Oftast pga stress. Är man ständigt på väg så missar man Lyckan i Nuet. Ibland missar jag den av trötthet. Ser världen genom ett tungt lite segt filter.

Då finns det en underbar övning av Tcich Nhat Hanh att ta till. En övning som syftar till att stilla sinnet och kroppen och öppnar upp för att känna lycka. Jag har nog modifierat den något för att passa mig. Den kan du också göra så den passar just dig.

Sätt dig i den meditationsställning du trivs bäst i; hel/halv lotus eller på vikta knän på en pall eller kudde, eller på en stol. Slut ögonen. Följ din andhämtning. När kroppen och sinnet har kommit till ro kan du börja tänka ”jag andas in och gör kroppen lätt och stilla. Jag andas ut och gör kroppen lätt och stilla” fortsätt så under tre andetag.
Lyft sedan fram tanken ”jag andas in och gör kroppen lätt, lugn och glädjefylld, jag andas ut och gör kroppen lätt, lugn och glädjefylld” fortsätt så under tre andetag.
Fortsätt vidare med ”jag andas in allt medan min kropp och mitt sinne är stilla och fyllda av glädje, jag andas ut medan min kropp och mitt sinne är stilla och fyllda av glädje”.
Försök hålla den tanken kopplat till dina andetag under några minuter. Är du ovan kanske 2-3 min, om du har tid och är van att meditera – kanske i 30-45 min.
När du känner att du vill avsluta meditationen, massera tinningar och ansikte mjukt, massera sedan benen och kanske händerna försiktigt innan du avslutar och reser dig upp.

Efter en sådan övning är du, din kropp och ditt sinne mer öppna för att se Lyckan omkring dig. Gör dig mer tillfreds. För mig är det underbart att själv kunna påverka mitt mående och min förmåga att känna Lycka.

Ha en fin dag mina vänner❤❤❤

20120424-104336.jpg